Även du som har en omfattande funktionsnedsättning har rätt att leva ett självständigt liv. Det framgår av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det innebär att du ska kunna arbeta, studera och delta i samhället på samma villkor som alla andra. Här finns svar på några vanliga frågor om din rätt till personlig assistans.
Vem kan få personlig assistans?
Personlig assistans lyder under lagen och är därför en rättighet du har, förutsatt att du uppfyller vissa kriterier. Lagen gäller den som behöver hjälp med grundläggande behov såsom personlig hygien, av- och påklädning, kommunikation, måltider eller annat som kräver fördjupade kunskaper om dig som brukare. Enligt LSS behöver du tillhöra en så kallad personkrets, det vill säga en grupp personer enligt vissa bedömningsgrunder. Det finns tre olika kretsar av människor
I den första kretsen av personer ingår dig som har en utvecklingsstörning, autism eller ett autismliknande tillstånd.
Den andra omfattar dig som brukare som har en betydande och bestående intellektuell funktionsnedsättning efter en hjärnskada som uppkommit i vuxen ålder av yttre våld eller sjukdom.
Den tredje gruppen människor definieras som personer med andra varaktiga och stora fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, men som orsakar svårigheter i vardagen.
Vad är skillnaden mellan LSS och SFB?
LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Både LSS och SFB är termer som ofta används inom personlig assistans, och ibland kan det vara förvirrande. Men egentligen är det ganska enkelt. Om ditt behov understiger 20 timmar i veckan ska kommunen kunna bevilja dig assistans enligt LSS. Om det krävs mer än 20 timmar i veckan kontaktar du Försäkringskassan för att få din assistans beviljad enligt socialförsäkringsbalken, SFB. Man kan därför säga att det är kommunen som har det grundläggande ansvaret för den personliga assistansen. De ansvarar även för tillfälligt ökade assistansbehov vid till exempel tillfälligt ökade behov eller när assistenter uteblir på grund av sjukdom, även när du har assistansersättning enligt SFB.
Andra insatser än personlig assistans
Som användare kan du få olika typer av support, hjälp och service enligt LSS. Det kan gälla rådgivning och personligt stöd, personlig assistans eller ekonomiskt stöd för assistansen. Du kan få ledsagarservice, ersättningsservice i hemmet, kontaktperson eller hjälp med korttidsvistelse utanför hemmet. Du kan också behöva bostad i familjehem eller boende med särskild service för vuxna eller barn och unga som behöver bo utanför föräldrahemmet. Olika insatser passar olika personer och det är viktigt att få rätt vägledning för vad som passar dig. Vid personlig assistans väljer du hur du vill organisera assistansen, antingen genom kommun, privat företag, ett kooperativ eller på egen hand. I egen regi driver du själv assistansen och har full beslutanderätt. Alla alternativ har för- och nackdelar och du väljer det som passar dig och din vardag bäst. Är du nyfiken på att veta mer om assistans på egen hand? Läs mer här!
Hur mycket kostar personlig assistans?
Din assistentekonomi beror på hur många timmar du behöver den, hur mycket dina assistenter tjänar per timme och vilka tider på dygnet de arbetar. Du har även assistansomkostnader som avser ökade kostnader för dina assistenter. Det är viktigt att veta att personlig assistans inte kostar dig något utan finansieras helt av kommunen eller Försäkringskassan.
Hur får jag personlig assistans?
För att ha rätt till personlig assistans måste vissa kriterier vara uppfyllda. Om du tror att du kan ha rätt till assistans behöver du göra en ansökan antingen till kommunen och/eller till Försäkringskassan. Det är viktigt att tänka på när du söker personlig assistans är att ha en bra jurist som kan driva igenom ansökan, eftersom det finns många lagar och regler att hålla reda på. När du har ansökt kommer din handläggare på respektive myndighet att utreda om du har rätt till personlig assistans. Har du det så undersöker de också hur många timmar du behöver, det vill säga de frågar dig hur din situation ser ut och vad du tycker. Ibland kan även dina anhöriga berätta vad de tycker och fungera som stöd. Här kan också krävas intyg från terapeut, sjukgymnast, läkare.
Kan jag överklaga beslutet?
Ja, om du inte är nöjd med de timmar du blivit godkänd för assistans eller annat kan du överklaga beslutet. Då begär du att beslutet ska omprövas av myndigheten. Här gäller det att vara noga med att förklara varför man anser att beslutet är felaktigt och att ha underlag för det. Skulle du ändå inte vara nöjd finns det möjlighet att överklaga till Förvaltningsrätten och det slutliga beslutet tas sedan i domstol.
